Ja, men inte vilka samtal som helst. Ska en AI-röstagent ringa privatpersoner i marknadsföringssyfte bör ni utgå från att ni behöver deras samtycke i förväg: marknadsföringslagen kräver det för automatiska uppringningssystem som inte betjänas av en människa, och en röstagent passar in i den beskrivningen. Samtal som inte är marknadsföring – påminnelser, bokningsbekräftelser, uppföljning av ett ärende – är tillåtna, men GDPR och AI-förordningens krav på att säga att det är AI gäller i alla samtal.
Källorna nedan är kontrollerade den 29 oktober 2026. Det här är en genomgång av reglerna, inte juridisk rådgivning.
Två paragrafer, två helt olika regler
Marknadsföringslagen delar in telefonmarknadsföring till privatpersoner i två kategorier.
21 § gäller vanliga samtal där en människa pratar. De är tillåtna så länge personen inte tydligt har motsatt sig dem. Det är där NIX-Telefon kommer in: NIX-registret drivs av en förening med tio bransch- och intresseorganisationer som medlemmar, och ett nixat nummer räknas som ett tydligt nej. Patent- och marknadsöverdomstolen slog 2017 i ett interimistiskt beslut fast att den som har nixat sitt nummer har motsatt sig telefonmarknadsföring till det (PMÖD 2017:7), och enligt Konsumentverket har Patent- och marknadsdomstolen bedömt att samtal till nixade nummer strider mot just 21 §.
19 § gäller ”uppringningsautomater eller andra liknande automatiska system för individuell kommunikation som inte betjänas av någon enskild”. Sådana får användas mot privatpersoner bara om personen har samtyckt på förhand. Regeln kommer från artikel 13 i EU:s direktiv om integritet och elektronisk kommunikation.
Är en AI-röstagent en ”uppringningsautomat”?
Paragrafen är äldre än röstagenterna, och vi har inte hittat något avgörande från domstol eller myndighet som prövar frågan. Men ordalydelsen beskriver ganska exakt vad en röstagent gör: ett system ringer upp och för samtalet utan att någon människa betjänar det.
Branschen läser det likadant. I Kontaktas och SWEDMA:s etiska regler står att ”förinspelade meddelanden eller digitala samtal (robo-calling), vilka alltså inte till någon del genomförs av en Agent” omfattas av samtyckeskravet – och en Agent definieras där som en fysisk person.
Det praktiska svaret är därför: räkna med att 19 § gäller. Att tvätta listan mot NIX räcker inte, eftersom NIX hör till 21 §. Och undantaget för befintliga kunder i 19 § andra stycket gäller bara e-post, inte samtal. Bryter ni mot marknadsföringslagen kan Konsumentverket begära förbud vid vite och marknadsstörningsavgift.
Det som fortfarande är oklart: om det räcker att en människa lyssnar med och kan ta över, eller om en människa som slår numret och sedan lämnar över till agenten ändrar bedömningen. Planerar ni en sådan modell, fråga en jurist innan ni ringer.
När samtalet ska leda till ett avtal
Lagen om distansavtal 2 kap. 3 a § gäller när ni själva ringer en konsument för att sälja något. Sedan den 1 september 2018 gäller två saker:
- I början av samtalet ska konsumenten få veta företagets identitet, syftet med samtalet och namnet på den person som ringer och dennes relation till företaget.
- Ett avtal blir giltigt först när konsumenten efter samtalet skriftligen har accepterat ett anbud som ni har skickat. Annars är avtalet ogiltigt och konsumenten behöver inte betala.
En röstagent kan alltså inte avsluta affären i telefon. Den kan förklara erbjudandet och se till att anbudet skickas. Kravet på ”namnet på den person” som ringer förutsätter en människa, och hur en agent uppfyller det är inte prövat. Det rimliga är att agenten säger sitt namn, att den är en AI och vilket företag den ringer för.
Samtal till företag
19 § och 21 § skyddar fysiska personer, och distansavtalslagen gäller bara konsumenter. Ringer agenten ett aktiebolags växel om en tjänst för verksamheten, gäller inte de reglerna.
Två undantag finns. En enskild firma är en fysisk person, och en ordagrann läsning av 19 § skulle då kräva samtycke också där. Det är inte prövat. Och NIX gäller även företagare: ett aktivt enskilt företags nixade nummer får ringas bara om samtalet gäller verksamheten, och ett nixat nummer som ett bolag har men som används privat får bara ringas om bolagets verksamhet och då under kontorstid.
GDPR gäller fortfarande. Personen ni pratar med har ett namn och ett nummer, och hen kan när som helst invända mot direktmarknadsföring enligt artikel 21 i dataskyddsförordningen. Då ska ni sluta.





