De flesta beskrivningar av bemanningsbranschen handlar om rekrytering: hitta folk, matcha kompetens, bygga kandidatdatabaser. Det är den del som ser ut som en affärsmodell.
Den del som avgör lönsamheten ser inte ut som något alls. Den sker i telefonen mellan fem och sju på morgonen, och den består av en person som ringer ned genom en lista.
Klockan 05.40 – frånvaron anmäls
En undersköterska meddelar att hon inte kommer till dagpasset. Meddelandet går till bemanningsföretagets jourtelefon, inte till äldreboendet, eftersom det är företaget som har lovat att passet är täckt.
Från det ögonblicket är det 80 minuter till skiftbytet. Under dem ska någon hitta en kvalificerad vikarie, få tag på henne, få ett ja och hinna meddela kunden innan den första boende ska äta frukost.
Ingen del av den uppgiften är yrkesmässigt krävande. Hela den är tidskritisk.
Klockan 05.55 – listan rings igenom
Den som sitter vid jourtelefonen har en lista sorterad efter kompetens, geografi, vem som arbetade senast och vem som har sagt att de gärna tar extrapass.
Sedan börjar ringandet. De flesta svarar inte, för klockan är sex på morgonen. Några svarar och säger nej. Några svarar och säger ja, men kan inte vara på plats förrän halv nio.
Det som faktiskt händer under den timmen är att en person gör tjugo försök efter varandra, eftersom hon bara kan tala med en i taget. Varje försök tar mellan fyrtio sekunder och fyra minuter. Flaskhalsen är inte hur många kandidater företaget har. Den är att telefonen är en seriell kanal.
Klockan 06.40 – samtalen som inte tas
Medan hon ringer ut ringer andra in.
En annan kund anmäler en frånvaro hos sig. En kandidat ringer tillbaka på ett obesvarat samtal från i går. En sjuksköterska mitt i ett uppdrag undrar över en tidrapport.
Ingen av dem får svar, eftersom den enda person som kunde ha svarat sitter i ett samtal om ett annat pass.
Den första kostnaden är lätt att räkna: ett pass som inte blev täckt. Den andra är osynlig i bokföringen. Kandidaten som ringde tillbaka nåddes aldrig och tog ett pass hos ett konkurrerande företag i stället. Kunden som inte fick svar ringde nummer två på sin lista.
Vad det enda passet faktiskt är värt
| Utfall | Omedelbar effekt | Det som kostar mer |
|---|---|---|
| Passet täcks före 07.00 | Fakturerbart pass | Ingenting |
| Passet täcks klockan 09.00 | Delvis fakturerbart | Kunden har redan löst det internt |
| Passet täcks inte | Ingen intäkt | Ramavtalet omprövas vid nästa upphandling |
| Kandidaten nås aldrig | Ingen intäkt | Kandidaten tar sitt nästa pass någon annanstans |
Den nedersta raden är den dyraste och den enda som inte står någonstans. Ett bemanningsföretag förlorar sällan ett ramavtal på grund av ett enda pass som inte blev täckt. Det förlorar det på ett mönster av dem över ett halvår, som ingen kunde se medan det pågick.
Tre telefonströmmar, en person
Där en webbutik eller en verkstad huvudsakligen tar emot ärenden löper tre strömmar samtidigt hos ett bemanningsföretag, och de har helt olika brådska.
Frånvaro in från kunden. Kort, formell, extremt tidskritisk. Alltid i klungor, alltid vid samma klockslag.
Utgående till kandidater. Många försök, låg svarsfrekvens, och hela värdet ligger i hur många som hinns med per timme.
Löpande frågor från personer i uppdrag. Tidrapporter, reseräkningar, när lönen kommer. Inte brådskande, men de försvinner inte – de kommer bara tillbaka senare på dagen, och de äter av samma person.
De tre konkurrerar om en resurs, och den resursen är telefonlinjen hos en person klockan sex på morgonen.
